Jag har helt plötsligt blivit intressant !!!!!

Igår var jag i Stockholm på ett möte med försäkringskassan, jag har blivit antagen i nåt som heter PILA-projektet, som riktar sej till såna som varit hemma med sjukpenning/sjukersättning länge, jag har varit hemma på heltid sen maj 2003.
"Voila"....dom har hittat mej i sina register, så nu ska jag tas om hand !!!!

Tidigare har jag, av min "pratmadam" fått veta, att eftersom jag inte har någon anställning, (ericson lades ner 2005) så har jag ingen hjälp att få, sånt får jag sköta själv, som olika rehabiliteringsåtgärder o dylikt, kul,kul, det innebar även, att om det blev aktuellt med arbetsträning, så skulle jag själv fixa det.
Lätt som en plätt...eller....inte, när man, som jag, har en utmattningsdepression som diagnos, det är väl ganska allmänt känt, att intiativorken inte är på topp.
Har man en arbetsgivare, är dom ju skyldig till att hjälpa till med rehab.

Mötet gick väldigt bra, mycket trevlig människa att prata med, men i övrigt var ju dagen varit väldigt jobbig, var på väg att kliva av vid varje station i stort sett, men tvingade mej att sitta kvar, och alla som nån gång drabbats av panikångest/ångest vet ju vad det tar på krafterna, så redan när jag kom in hade jag ledigt kunna lagt mej på trottoaren och somnat.

Jag kommer att få genomgå en utredning som pågår en vecka, tror jag det var, och jag får bo kvar, behöver inte åka fram-och-tillbaka (thank god, med tanke på nynäspendeln) och det kommer att bli möten med psykolog, socionom, ortoped, cykelreparatör...nä, jag skojar bara.
Jag frågade om det endast är min utmattningsdepression som utreds, men det är hela jag, det  kommer med andra ord att innebära att jag kanske äntligen får gehör för min rygg och min "diffusa värk" som det så vackert står i mina papper.
Jag skadade min rygg i oktober 1988, och har fortfarande bara fått genomgå valig röntgen, och inte ett pillismack nåt mer, och värken i kroppen i övrigt har jag haft sen jag var 14, och det enda är att det har blivit uteslutet att det är reumatism, inte mycket mer "det är svårt att ställa diagnos på ev. fibromyalgi.....det är inte säkert att det går att göra nåt annat än som jag gör nu" = äter medicin...osv olika förklaringar ........#&%/!".....

En sak fick jag veta, när hon läste upp sammandraget hon skrivit ut om mej, från papprena om mej, och som gjorde mej så arg, och besviken, fast det brakade inte löst förän jag kom hem, så när jag kom innanför dörren, då var  jag slutkörd, arg och ledsen, jag kände  mej så betydelselös, en siffra i registreringen bara.
Det står i mina papper att en utredning skulle starta i mars 2007, om mej, mars 2007...vi har januari 2008 nu....var fan tog den utredningen vägen, jag betyder inte mera, än att dom kan skriva en sån sak och sen bara skita i det.

Ja ja, om nu allt stämmer som hon sa ska göras, kan det här bli väldigt bra, sen vart det leder, det får framtiden utvisa.

Kommentarer
Postat av: Luna

Försök att tänka framåt och glädjas åt att de äntligen bryr sig. Det kanske inte var meningen att du skulle slitas upp från tryggheten våren 2007, utan samla mera krafter. Att bara vara ett anonymt namn i en pappershög är en sån deprimerande tanke men det är ju lite så systemet är, men jag försöker alltid slå i från mig besvikna tankar med att det finns en högre mening med det mesta. Kram på dig!!

2008-01-18 @ 08:13:43
URL: http://lunanimbus.blogg.se/
Postat av: Helena

Hoppas att det leder till nått bra i slutändan.
Jasså du har jobbat på Ericsson i Nynäshamn.....det gjorde min sambo oxå när vi träffades men han var resande så han var nästan aldrig i Nynäs.
Jättefin Lo du gjort i inlägget ovan.....vem vill inte ha en miljon.=)
Ha en skön lördag vännen!
Kram

2008-01-19 @ 11:10:43
URL: http://www.vildaella.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0