elsamajarun

Sista dagen på Bellis blomsterhandel idag.
Det var med tunga suckar jag jobbade mina timmar, varje grej jag gjorde, så poppade tanken
upp "det är sista gången jag gör det här nu".....

Jag har tillåtit mej sörja nu ikväll, men imorgon så ska jag vakna och vara tillbaka i tanken, på alla roliga stunder som varit där, och kalla tillbaka känslan av den varma kudden i magen, när jag tänker på mina elva månader där, hur jag, med hjälp av fantastiska arbetskamrater, har vågat mer och mer, hur jag har vuxit som människa, hur trygg jag har känt mej tillsammans med dom, hur mycket jag har lärt mej under den här tiden, en tid och en känsla som ingen någonsin kan ta ifrån mej.

Det är alltid kul med olika utmaningar, för att få lite kickar att gå utanför dom, ibland enkelspåriga ideer jag kan ha, när det gäller scrapping, när jag, som här, har foton som jag inte vet hur jag ska scrappa dom, då är det skönt att få lite udda utmaningar.
HÄR är det med hjälp av Mona-Lisas porträtt, som fantasin ska röras ruint lite, och det fick mej att tänka på några, lite småtöntiga foton jag har på mej själv, från resan till Madeira.
Jag är ute på en lång (och backig) promenad upp genom Funchal, och här, där jag är som högts, så tog jag ett antal foton på mej själv (inte det lättaste), för att vara med på foton med utsikten bakom mej.
En del blev med lite fåniga miner, men det bjuder jag på =)
Med mitt leende på dom här fotona, så tror jag att det iallafall syns lång väg, hur bra jag mår, och hur lycklig jag är över att vara tillbaka på denna underbara ö, så det jag vill ha sagt med detta, är att jag, till motsatts för Mona-Lisa, inte har så gåtfullt leende, så inspirationen blev tvärtom-tänk, så att säga.






Den andra utmaningen jag hoppat på är den HÄR

Där har jag fått ideerna till min LO från att det syns lite av en gul Taxibil i videon, och på Madeira är taxi-bilarna bl.a. gula, och jag fick genast tankarna på, när jag och min bror, hade en mycket trevlig dag i Monte Municipal garden, vi hade det lugnt och skönt, inga tider att passa den dagen, trodde vi!!

I själva verket så hade vi bokat in oss på en dagstur, västerled på Madeira, men min bror hade onsdag den här dagen vi var i Monte, och jag var inne på att det var först på lördag, vi hade bokat upp oss.
Detta kommer vi på först på fredag morgon, när min bror knackar på min dörr, och förvånat säger till mej "sov du"??
Klart att jag gjorde det, vi brukade ju äta frukost 45 minuter senare, "jamen vi ska ju på utflykt" säger han, "nix, det är först på lördag" säger jag då, självsäkert.
"Nej det är idag, torsdag vi ska åka" talar han om för mej då, "jamen det var ju igår, det är fredag idag" upplyser jag min käre bror om!!
Vi stirrade på varann, och konstaterade att vi hade lagt ut ex antal kronor, på nåt som vi hade lyckats sumpa pga taskigt minne!!
Vi käkade frukost, sen tog vi en taxi till kontoret, för att visa av oss, och tala om att vi levde, och för att höra om det fanns platser kvar på utflykten på lördag.

När vi klev in på kontoret, så tittar tjejen på oss och utbrister "jamen där e´ni ju".....

Hon var på väg att ringa och kolla så inget hade hänt oss, eftersom vi uteblev från bussturen.

När vi berättade vår historia, så så talade hon om att det fanns platser kvar till lördagen, och hon bara ändrade datum på våra biljetter, vi behövde inte betala nåt, för att istället för västerled, åka en tur österled, det var ju sjyst.

Sen kom jag inte med ändå på den, pga att jag hade haft världens migrän natten mot lördag, men det är en annan historia.