elsamajarun

Efter att jag skrev inlägget som handlade bl.a. om att sitta i den sitsen, att vaka vid anhörigs sida där utgången är oviss, där jag tog upp om organdonation, så har några på scrapbutiken.se agerat och anmält sej till donationsregistret, jag är väldigt glad för det, tack till er.

Du som inte har läst mitt inlägg, klicka på "katastrofläge" i kategorier, så kommer du till det.

Om ni som är in här och hälsar på, får två stycken i er omgivning att anmäla sej, och dom i sin tur två stycken, osv. osv. i fem led t.ex. så är det 32 som tagit ställning, och fått det på pränt.
Det viktiga är inte VAD du vill, utan det viktiga är att det finns registrerat, på ett kort i din plånbok och/eller hos donationsregistret, helst bägge delarna.
Det är ett ställningstagande, där du underlättar för dina närmaste, om det som inte får hända, ändå händer, utsätt dom inte för att behöva tänka efter, vad du hade velat.


Läs gärna denna artikel i aftonbladet http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,1107987,00.html

Du som inte anmält dej kan gå in här http://www.livsviktigt.se

Kram på er alla, och lämna gärna en komentar till detta när du är in här, oavsett vilken inställning du har till det.

REGLER:
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir tagna ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit tagna och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

1. Jag spelar nyckelharpa, men inte den traditionella, tresträngade, utan fiolstämd harpa som Tord Johansson, spelman boende i Ösmo är upphov till, en modell som faktiskt blev godkänd på en spelmansstämma i Östhammar (tror jag det var) för många år sedan

2. Jag har jobbat med att tillverka trätelefoner på Teli i Nynäshamn

3. Jag har dansat folkdans på en stor flotte i Moselfloden, inför 30.000 åskådare

4. Jag har åkt skidor i Alperna, med en valig övningskörningsskylt för bil, sittande på ryggen två första dagarna (jag hamnade framför kameran hos många, okända människor)

5. Jag kan inte se en öppen skåpdörr/låda utan att gå och stänga den (var jag än är)

6. Jag bär ut spindlar och getingar istället för att ta kål på dom, stänger sen dörren fort som attan, innan dom flyger in igen (getingarna, förstås).

Japp, det var lite om mej.

Jag utmanar

http://evans.blogg.se
http://vildaella.blogg.se
http://lenasochronjasscrapp.blogg.se
http://lunanimbus.blogg.se
http://mlilja.net
http://www.scraphonan.blogspot.com

Jag har blivit utmanad av Jomma, måste fundera vilka galna grejer jag ska skriva upp, kommer nog igen till kvällen och gör det, för nu ska jag iväg och hälsa på en ärtig dam på 83 år, som är den goaste kompis man kan ha.

Jag hoppas att ni alla hade en trevlig midsommarafton, oavsett väder, här var det grått med lite regnstänk av och till under dagen.

Vi åt sillunch på dagen med Irene, som skulle börja jobba klockan 4, så det var ett perfekt sätt att träffa henne litegrann iallafall, hon hade gjort "nubberöra" som hon kom med, och jag hade gjort en matjesilltårta, och så hade vi en par sillsorter till, så vi höll det väldigt enkelt, och så kaffe med chokladrulle med  philadelphiaostfyllning i efteråt.

Senare åkte vi upp till stugan, där vi slappade lite först (jag hann göra ett kort) sen grillade vi tillsammans med kompisar på kvällen, vi hade det sååå mysigt, god mat, gott vin och härligt sällskap, och grannarna till dom vi satt hos, är mer än galna, så vi hade underhållning också "fniss". Det finns många galna människor i det här koloniområdet, så vi känner oss i enormt bra sällskap.

Eftersom jag redan är gift, så hoppade jag inte över sju blommor eller la sju gärdsgårdar under huvudkudden!!!! Men däremot så plockade jag och några till 7 x 70 sniglar under kvällen, vilket fredagsnöje, eller hur?
 Vi har ju fått in spansk skogssnigel (mördarsnigel) på området, i fjol nån enstaka, i år är det hela arméer, "gläk" vad mycket det var, eftersom det regnade rejält dagen innan. Så  från 9 fram till halvelva var det fullt utrustad motståndsarme ute, rustad med plastpåsar, grilltänger och saxar, det var kilovis med sniglar vi la i soporna, och eftersom varje snigel ynglar av sej med 400 bebbar på en sommar, så var det en bra insats vi gjorde, och som alla gjort tidigare kvällar/mornar och som vi kommer att få hålla på med hela sommaren.

Det är som när man börjar plocka svamp, svårt att se dom, innan ögona har ställt in sej, sen ser är dom överallt.

Ha en fortsatt bra helg  

Slemmiga hälsningar från mej

Jag har funderat över detta att jag inte har nån noja för att fylla 50, det har jag tänkt på fram och tillbaka många gånger, men det slog mej, när jag låg vaken en stund i natt som var, att jag tror jag vet varför.
Att det inte skrämmer mej, beror nog mycket på, att det hänt så mycket inom familjen under dom sista åren, att det behövs mer än en siffra för min ålder, för att skrämma mej.

Under sista 5 åren, har jag varit med om att min man fick stroke, först utan fara för livet, men sen vände det så jag ställdes inför att behöva kalla in barnen till sjukhuset, för att behöva tala om för dom, att läkarna är osäkra på, om deras pappa/bonuspappa kommer att överleva, jag har fått ta emot beskedet, att min äldste son hade fått cancer, fått två telefonsamtal där äldste sonen varit ut för bilolyckor, allvarliga sådana, ett telefonsamtal att min yngste son blivit påkörd, på väg till skolan.

Utöver det har äldste sonen blivit misshandlad två gånger, maken fick epilepsi så det blev en nattlig tur med helikopter, sen flera ep-anfall innan medicinen blev rätt inställd, och uppe i allt detta, var svärmor sjuk med väntan på ny njure, svärfar får tjocktarmscancer, opereras, bra utgång, njurtransplantation, bra utgång och gud vet vad mera det varit, jag har bara räknat upp dom allvarligaste händelserna.
Efter att ha hanterat alla dessa mer eller mindra kaotiska tillfällen, så är det nog inte konstigt att siffran 50 inte verkar så hemsk, jag har redan varit med om betydligt mer skrämmande saker, så en högre ålder är en fjärt i rymden i detta sammanhanget.

Det är ju heller inte så konstigt att jag klappade ihop och blev sjukskriven för utmattningsdepression ett drygt halvår efter att Anders blev sjuk, och att jag inte haft så stora chanser att friskna till, under dessa omständigheter.

Jag brukar inte önska andra människor olycka, men ibland har jag sagt till folk, som undrat över, varför jag inte kommer igång och jobbar, eller "rycker upp mej" att dom gärna kunnat få ta över vår tillvaro dom här åren.
Det är inte många som ifrågasatt mej, men dom få som gjort det, är väl dom man minst tycker skulle göra det, dom som borde förstå allra bäst.
Nu har vi otroliga människor i vår vänkrets, som stöttat och funnits där, både praktiskt och mentalt, men dom har ju slitit ont dom också, men ingen, faktiskt ingen har försvunnit runt oss, det har istället tillkommit flera som vi inte visste var så otroliga vänner, och funnits runt barnen på olika vis.

Det enda som hade varit värre än några av dessa händelser är att nån av dom hade slutat med döden, men det har jag sluppit, det närmsta jag var, gällde Anders.

När jag var hos honom innan dom blåste faran över, for många tankar igenom mitt huvud, men det som var allra tydligast var, att jag har ett kort i min plånbok, som gjorde att jag skulle slippa svara på frågan, att han var villig att donera sina organ efter sin död, jag hade hans JA skrivet på ett litet enkelt kort i plånboken.

Med dom här sista raderna vill jag be er som läser det jag skrivit, att ta ställning i tid, prata med dina närmaste, bespara dom från att behöva med ord besvara den svåra frågan, se till att du har ett kort ifyllt i din plånbok (kan hämtas på apoteket) eller anmäl dej till http://www.livsviktigt.se gör gärna båda sakerna av omtanke om dina anhöriga, och se till att alla i familjen är anmälda/har kort.

"carpe diem" fånga dagen

..och det känns bara bra, om ett år får jag fira min 50-årsdag. Jag måste nog söka upp en skicklig hjärnkirurg, eftersom jag ser fram emot min nästa födelsedag, men blir den hälften så rolig som min 40-årsdag så blir så blir den väldigt bra.

Men, idag har jag fyllt  49, och det har varit toppen, vaknade av att jag fick frukost på säng, kaffe och mackor, av min käre make, och sånt är väl alltid trevligt, men för mej känns det nog lite extra bra, för det är andra gången på 5 år "jaha, vad är det för slöhög" kanske ni tänker, om ni inte känner till bakgrunden.

 Men sen han fick stroke för snart 5 år sen, går han visserligen, men inte utan problem, har bara höger hand för att bära med och att göra mackor med, ta en osthyvel och prova att skära ost, med att du både håller i osten och skär, med samma hand, det krävs både envishet och uppfinningsrikedom

Sen har dottern lagat både lunch och middag, lyxigt värre, att få sätta sej till dukat bord, 16-åringen har varit med och handlat och dukat, och lite diverse andra saker, runt omkring.

Ikväll har det varit besök och kaffe med nybakade kanelbullar och Amerikansk cheesecake , som det skulle varit jordgubbar till, men dom blev bortglömda, dom stod  så tyst och snällt i kylen och väntade på att bli rensade, och där står dom än  "mutter".
 
Alla tre barnen var med, kändes så härligt, (förra sommaren låg den äldsta av grabbarna på sjukhus, och var väldigt sjuk, så då ville jag knappt fira min födelsedag),  dom närmaste kompisarna var här, och det var sååå trevligt med mycket prat, som alltid när vi träffas.

Jag ska fota mina presenter och lägga upp bilder på dom, orkar inte i kväll, för nu ska jag gå och lägga mej, och läsa en stund, innan jag ska kvarta.

Godnatt på er, vi hörs imorgon    ZZZZZZZZ... grymt.....snörvel...mummel...zzzzz

Denna har jag gjort till en utmaning som sannasmamma har startat på scrapbutiken.se  forum.
 Det var att scrappa i blått, jag hade fått hem nya papper från http://www.scraphonan.com, som givetvis kom bra till pass.
Jag hade gamla kort från att vi var några som sydde ett stort lapptäcke av gamla jeans, som vi hade lotteri på i Ösmo folkdansare, och dom var ju perfekta att scrappa till denna utmaning.
Den här var jätterolig att göra, för jag använde jeansmärken från gamla byxor, och även gamla byxknappar, och journalingen + datumskylten har jag gjort i brun cardstock, som jag raspat/skrapat så jag fått dom att likna skinnbitar (tycker jag själv, iallafall).
Fotot blev lite suddigt, men det går ju att se i stora drag.

..som föräldrar, efter 19 år på samma skola, är den epoken slut, idag har 16-åringen slutat 9:an.
Den blomstertid nu kommer för hans klass, med nya uppgifter och nya skolor, för många en tårfylld dag, ett helsike att bevittna, när man är som jag, som kan gråta på en bilutställning.

En bild på en nöjd men trött Tord, (det var ju partaj igår) fast här syns det inte så tydligt, när Yelly är med då försvinner tröttheten, lite iallafall.

Visst är han stilig min lille!!!  pojk

Jag har skjutsat iväg 16-åringen på niornas avslutningsbal, iklädd skjorta, slips och kavaj, visserligen med svarta jeans och gympadojor till, men ändå, så annorlunda han såg ut, jämfört med det vanliga, blåjeans, svart t-shirt och svart luvtröja. Men han kände sej inte bekväm idet, det lyste lång väg, men att han överhuvut taget, skulle ta på sej dessa kläder, det trodde jag aldrig, det är strongt gjort.

Vid ett tillfälle, för 1.5 år sen, var vi på en 50-årsfest, då var han faktiskt klädd i en svart jeansskjorta till sina jeans, och under kvällen var det en av gästerna som frågade om han fortfarande gick gymnasiet, eller om han jobbade!!!!

När vi åkte hem, så konstaterade han, att en sjyst skjorta (pappas avlagda) istället för en luvtröja, med luvan uppe, gjorde att han sågs som mer vuxen, och det var med en väldigt belåten min, han sa det.
Nu är det ju så, att han är väldigt vuxen i sitt sätt att vara, och resonera, och har ingen tanig tonårskropp, så det vilseleder säkert en hel del.

Imorgon ska vi gå på vår sista skolavslutning på Viaskolan, efter 19 år med barn där, det känns konstigt, det känns skönt, och väldigt högtidligt, vår yngsta är inte liten längre, han är på väg in i vuxenvärlden med stormsteg, gymnasiet till hösten, ett år här i Nynäshamn, vad blir det sen? Fortsätta här, eller söka till Forsmarks skola, som storasyster gjorde, han vet inte riktigt, men han har ett tag att fundera på.

 Men nu ska det först och främst vara sommarlov, ett sommarlov där han inte behöver våndas, för att gå tillbaka till en stökklass, som många gånger har gjort, att han inte orkat dagen ut, utan gått hem när det blivit för mycket, inte behöva gå tillbaks till ett ställe, som speglar dagens spariver, dom som skulle behöva ha lite lugnare runt om sej, för att klara av att lära sej någonting, är placerade i en klass med runt trettio elever, där dom inte kan få det som behövs för att koncentrera sej, och som då istället lever om, och i slutändan är alla förlorare.

 Sonen har den turen, att han har lätt att lära, så han har klarat studierna bra, men det har varit mycket tårar och otrivsel, och sviktande ork,  sen har ju inte allt stök inom familjen, med sjukdomar och olyckor gjort att han har haft det så lätt heller, kaos hemma, kaos i skolan, han har gjort det fantastiskt bra, som klarat sej som han har gjort, han kunde ha gett katten i allt också, men han har kämpat, trots begynnande deppression under sista året, och stor frånvaro.

Men hur är det för dom som inte klarat kaoset, som inte sett nån mening med att försöka, för dom har ändå inte klarat situationen, jag hoppas att dom kan få en bra framtid ändå, att det nånstans finns nåt, som gör att dom kan känna att dom duger, fast dom har svårare för att lära.

Jag kommer att vara väldigt stolt över honom i morgon, när han står där, och får betyg, och en ros från en förskoleelev, som inte når honom mer än till midjan, och jag hyser ett hopp, om att han, och dom andra i klassen, kommer att gå mot vuxenlivet, med högburet huvud, och med framtidstro, och att även dom som haft stämpeln problemelev, ska hitta en tillvaro, där dom inte bara bedöms efter hur dom har varit, utan för vad dom faktiskt innerst inne är, bara dom får möjlighet att visa det.

God natt ni som orkat läsa så här långt.

är vi nu, jag älskar gullregn, och jag älskar även den tonsatta dikten av Hjalmar Gullberg, tror jag att det är, om det är fel, får ni gärna rätta mej.

Att stå under en gullregn och titta uppåt, det är lycka, berusande pillrande lycka, hur den doftar, hur blomklasarna ser ut, ja allt, och att det dessutom är den månad jag fyller år, gör ju inte saken sämre, och att början på sommaren, är den ljuvligaste tiden.

Sen att vi nu har ett väder, som visserligen är i varmaste laget, dagtid, men kvällarna, dessa varma mjuka fina sommarkvällar, som lindar in en som i den lenaste silkekokong. Om  jag kunde pussla ihop ett gullregn med Jämtlands ljusa nätter, det skulle vara den ultimata lyckan.

God natt mina vänner

Nu äntligen kom jag så långt som att sätta mej och göra ett kort med en stämpel ur klubbpaketet, jag har stämplat och målat flera stycken, men inte fått fast nån på nåt kort, det är mina första av deras stämplar jag köpt, och det var många fina.

Dom två sjömansstämplarna passar mej perfekt, bor jag i en kuststad ska jag väl kunna göra kort med sjömotiv på, kommer säkert att bli ett tema med variation.
Har även en stämpel med en segelbåt på, som jag också ska testa, den köpte jag på http://www.skapahobby.se



Nu ska jag till viktväktarna, håll tummarna för mej.

Hej och hå, nu ska jag gå.

finns nu under länkar, där har jag fått det att fungera iallafall, gå in och titta, hon har en del öppningserbjudanden nu, så ta en titt.

Alla som har nån form av trädgård, liten eller stor, har väl säkert nån gång drabbats av sniglar. I koloniområdet började vi att få in mördarsniglar, under förra året, och i år har det plockats ca 500 i ytterkanterna på området. Är detta kul? Nej, absolut nej, för dom är ju rätt glupska, dom jäklarna, och jag har inte lust att dela skörden med några slemmisar, så jag tar till alla möjliga medel.
Ett lite ovanligt sätt att fånga sniglar har jag fångat på bild, försök den som känner för det, i det här fallet funkade det iallafall, men jag garanterar inte hur tillförlitligt det är.



För er som aldrig stiftat bekantskap med en dylik anordning, kan jag tala om att det är en musfälla, så det var inte den förväntade fångsten som hade lockats dit, men kul ser det ut, iallafall.

Tjolahopp

Det funkar inte nu heller, nåväl, då får ni bekväma er till att kopiera adressen, och leta er fram den vägen.

http://www.scraphonan.com

Åhh vad iriterande när jag inte vet var felet ligger, grrr.

Morr, gruff. grubbel :(

Nu har min kursledare på scrapkursen jag var på, startat sin web-butik, http://www.scraphonan.com, ta en titt och kolla vad hon har, mycket kul saker finns det, vill ha DET och DET och....., min bror bor nästgårds, jag kanske ska kolla om han kan hämta en beställning där, så får jag hit den till helgen, hmmm, tål att tänka på.

Har sovit i stugan i natt som var, somnade kl 11 och sov till 10 idag, med en kort vakenperiod vid 3, jag behövde tydligen sova, eller??? Yelly kom studsande nån gång på morgonsidan, kurade ihop sej intill mej, sen sov vi vidare.
Det är så lugnt där, så jag sover så skönt, även om sängen inte är lika bra som hemma.
Idag har jag grävt bort en halv kvadratmeter gräsmatta , ökat ut en rabatt, där jag ska plantera dahlior, all gräsmatta ska väck, på sikt, så vi inte har nåt som ska klippas. Det ska bli mer perennrabatter, blir säkert tramptåliga växter lite här och där också, vad som helst, bara inte gräs, bläää.

En yta under äppelträdet ska det bli backtimjan på,för att kunna ha en liten utemöbel där.
Kom på det förra året, när jag konstaterade att trädet är så stort, att man får skugga när man sitter under det, tur att jag inte grävde rabatt där för två år sen, när jag var på väg, men kroknade efter att ha grävt en annan stor rabatt, mitt i varmaste sommaren, torrt, hårt (lerjord) och förbenat hett, nu är jag ju glad att jag inte orkade fortsätta.

Det har varit varmt och soligt, är fortfarande skönt, vi har kvälssol på balkongen, så det blir nog kaffe där ute, om vi inte hamnar framför tvn, förståss.

Ha en trevlig 6 juni allihop, jag ska inte göra nåt speciellt, firar ni nationaldagen?

Mors

Sannasmamma utlyste en utmaning om att "scrappa ditt husdjur", så jag snodde ihop en LO om första tiden vi hade Yelly, så liten, söt, mjuk och aldeles  "suck" aldeles underbar.

Det har varit en lång dag, men trevlig, efter lite kaotisk start när vi skulle komma fram till vår plats på marknaden, och lite missförstånd vid iordningställandet, så blev det en bra dag, många lotter sålda, många nöjda, men förstås även missnöjda kunder, det blir ju givetvis en del nitar.
Jag hann göra av med lite pengar själv också, det är en stor marknad, och vi var där många timmar, men jag skulle inte direkt handla nåt, men, men, man är ju inte sämre än man kan ändra sej.

Jag ska fota det jag köpte så lägger jag upp bilderna här sen, orkar inte ikväll, ska knyta ihop benhögen och sova snart, blir nog till att hissa upp fotändan ikväll, känns som jag går på kuddar (ömma såna), och huvet susar av allt folk och alla ljud det varit hela dan.

G´natt so´gott  

Helg igen, veckorna går så fort så det är inte klokt, redan 1 juni, det har ju nyss varit nyår.

Den här helgen kommer jag att tillbringa i Ösmo på marknaden, ska stå i DHRs lottstånd, (de handikappades riksförbund)  tillsammans med min man och några till, så nu hoppas vi på lagom varmt, inget regn och många köpsugna besökare, som vinner så blir det mindre för oss att packa ihop, och så är dom nöjda och glada, och kommer tillbaka nästa år.

Ikväll har jag gjort en LO till utmaningen "scrappa ditt husdjur" på scrapbutiken.se forum, jag ska fota den imorgon och ladda upp den, både här i min blogg, och på forumet. Det blev pälskorven som blev föremålet, jag hade tänkt göra en med våra hamstrar, men hittade inte foton på dem alla, så det får bli en annan gång.

Trevlig helg på er, och har ni vägarna förbi Ösmo, så åk in och titta, det är en stor marknad, och så kommer ni och hälsar på hos DHR, vi står alldeles vid ingången till ICA, välkommna.

God natt