En dröm som gick i uppfyllelse

JAg har varit i Jämtland i två veckor, som har varit helt underbara.
Umgås med goa vänner, släktingar och mycket vila och "bara-vara-tid".
Vi började i Myrviken, hos Staffan och Sonja, där var vi med på Realeeseparty, när Staffan släppte sin nya skiva "1975" Länk till där han var med och pratade på radio om sin tid som musiker och nya skivan.
 
JAg blev kvar där några dagar extra, när Anders åkte upp till Treklien, så han och brorsan fick en par dar själva, med mycket killsnack =)
 
Vi var iväg på en liten minisläktträff också, hos en kusin utanför Östersund, vi kom fram till att det var 20 år sen hon och jag träffades, så det var på tiden, hennes mamma och min sen tidigare ingifta faster, var på besök från Gotland, så det var det som gjorde att det blev av att träffas, henne var det 16 år sen jag träffade, när vi var till Gotland, attan vad åren går.
Sen var ju kusin med son där, vi träffas varje år, sen ett kusinbarn som jag aldrig hade träffat, så det var himla kul.
 
Det som var höjdpunkten av allt på dom här två veckorna, var ju att min goa kompis Lillemor Skoglund Näsström, i Strömsund, gjorde så att en av mina drömmar blev verklighet, och mer änså!
 
Vi var på Dundermarknaden i Strömsund, och lyssnade på Tomas Di Leva, vilket jag ju har velat gjort länge, men att gå på en stor konsert med honom, är för mej en omöjlighet, pga av panikångest, jag skulle aldrig klara av, skulle inte ens försöka gå på ett ställe, där jag skulle vara ihopträngd av massor med folk.
Här var det inte alls så himla mycket, vi stod längst fram vid kravallstaketet, på ytterkanten, så vi hade två vakter till vänster om oss, det kändes väldigt tryggt!
 
Det som blev den ultimata upplevelsen, var att vi fick komma in i logen och träffa honom!
Vi frågade en av dom som spelar åt honom, om han trodde att han skulle komma ut nånting, men han visste inte, hur han skulle göra.
Då berättade jag för honom, om min upplevelse av kvällen, och bad honom hälsa och tacka för hans framträdande, efter att ha stått och småpratat lite mer med killen, så säger han till oss, att nu skulle han komma ut, och så försvann han.
Vi väntade och väntade, rätt vad det var, så kom en annan kille och frågade om jag ville komma in och hälsa på honom! OM jag ville! Jag fick ta med mej min kompis också, och när jag kom in (jag gick först) så står han där och väntar på MEJ!
Fatta hur stort det var, det var som att gå in i ett moln av värme, att komma in där, jag talade om för honom hur mycket jag uppskattade att kunna vara där, och varför jag inte kulle ha kunnat gå nån annanstans, och han blev glad över att höra, att jag hade klarat kvällen!
Under tiden så berättade hans musiker, för Lillemor, att han hade talat om det där, och dom tyckte att det var en så fantastisk historia, så att han var tvungen att få träffa oss =)
 
Jag är ju ingen som springer efter kändisar, det här är nåt helt utöver det vanliga, han är inte bara idolen Tomas, jag beundrar hans sätt att vara, att gå sin egen väg, trots att många sågar honom.
 
TAck än en gång, Lillemor, för att du gjorde det här möjligt, utan dej hade det inte gått...
 
Lillemor och Jag
 
 
 
Tomas och Lillemor
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0