Livsviktigt val
Apoteket har foldrar som innehåller ett donationskort, som du fyller i och har i plånboken, där står även hur du kan anmäla dej till donationsregistret på enklaste sätt. Oavsett hur du vill göra, så är det viktigt att din vilja finns nertecknad nånstans.
Aldeles för många får, i samband med akuta dödsfall, frågan från sjukvårdspersonalen, utan att kunna svara, "vill ni att donation av organ ska göras??"
Låt inte din nära anhörig stå med svaret skyldig, för att han/hon inte vet, eller för att han/hon inte orkar med att ta det beslutet själv, i en chockartad situation, och därför säjer nej, där ditt svar hade varit ja, det kan vara skillnaden mellan liv och död för en annan person.
Jag vet att det är svårt att ta upp såna här frågor, alla har ju inte dom upplevelser i bagaget som vi har, tack och lov, men det märkliga var, att vi hade pratat om det långt innan den akuta situationen fanns där, inom närmaste familjen.
Anders har haft det nära inpå sej, sen mitten på 80-talet, när hans mamma fick sin första nya njure+bukspottkörtel, och sen har hon fått en ny njure igen, för tre år sedan, när den första la av.
Hon har levt i drygt 20 år, tack vare detta, att några hade tagit ställning.
Skriv gärna en komentar, hur ni tänker runt detta, om ni vill ställa frågor så svarar jag så gott jag kan.
Om är det nån som vill kopiera texten, och lägga in i sin blogg, så blir jag bara enormt glad, tala om det så blir jag ändå gladare, om någon tagit min uppmaning på allvar
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/hjarta/article132975
Jag och min man har anmält oss och jag tycker det är jätteviktigt att alla tar ställning!!
Det kan som sagt vara avgörande någon gång i livet även om det inte känns så just nu.
Kram Cia
Tack för uppmaningen. Jag skall genast ta tag i det. Korten har jag hämtat men längre kom jag inte.
Jodå jag har varit med länge, fick även min sambo och hans söner att gå med för 7-8 år sen. För precis som du säger, det kan betyda sååååå mycket för en annans liv.. Man förstår det bättre när man haft någon i ens närhet som det betytt så otroligt mycket för..
Både jag och min sambo är villiga att ge organ och om vi skulle ha oturen att förlora nån av barnen är vi villiga till organdonation även där. Däremot har jag tappat bort mitt donationskort som jag skaffade för säkert 10 år sedan. Dags att skaffa nytt kanske.
