elsamajarun

Jag känner mej så slutkörd, det blev en riktig urladdning när jag var på arbetsförmedlingen i tisdags, på jobbsökarkursen, jag bröt ihop fullständigt, av en sån skitsak som att vi skulle gå igenom hur långt vi hunnit på våra CV och personliga brev, och jag talade om att jag inte hade börjat på mina, för att jag håller på med flytten, så orken har inte räckt till.
"Men herregud" säger en av ledarna, " då flyttar du först och så tar du det här sen".....då väller allt ur mej, om att så får jag ju inte göra, för jag är ju dum i huvet som flyttar just nu, att jag är oansvarig som inte lägger all tid på dettta osv....
"Vem har sagt det " frågar han, och det fortsätter att välla ur mej, att min förra handläggare (som jag har fått byta ut "Thanks God") inte tyckte att jag skulle få fortsätta ens på startkursen, att det var skit att dom skulle lägga ner arbete på mej som inte brydde mej etc.
"STOPP" säger han, "nu bryter vi där"..."du kan ju inte orka med allt samtidigt, du måste ju göra en sak i taget"....

Han förstod hur det ska vara, han är mänsklig, han vågar gå utanför ramarna, han såg mej som människa......

Efter samtal med arbetspsykologen så kom vi fram till att jag ska åka dit på tisdagarna, bara, och så ha mailkontakt med min nuvarnade handläggare, som är urgullig, och en av ledarna på kursen, om vad som gås igenom på torsdagarna, så jag kan försöka jobba lite hemifrån.

Undrens tid är inte förbi......

Det här ledde ju till något bra, men jag är totalt urpumpad, och får verkligen anstränga mej för att orka göra det som jag ska göra, inför flytten, men jag försöker ta lite då och då, så ska det väl bli ordning på det här också.
Det var väl bra att jag fick det där utbottet, men det har reducerat mina krafter, radikalt.